Bio4Energy: Strategisk storsatsning

Nu uppmanar forskare vid universiteten i norr företag och entreprenörer att ta aktiv del i utveckling av biobaserad energi, kemikalier och material, via projektet Bio4Energy. Detta strategiska projekt tar nu form, efter att officiellt ha startats vid årsskiftet. Nu vill forskarna alltså ha ett närmare samarbete med näringsliv och entreprenörer.

– Det handlar inte om att be företagen om pengar, säger projektledaren Stellan Marklund, professor vid Umeå Universitet. Finansiering har vi, det vi strävar efter är att snabbare skapa praktisk nytta genom att få in företag i projektet redan från början.

Den 5 oktober arrangerades en nätverksträff i Örnsköldsvik, som en del i uppbyggnaden av nätverk och struktur för denna storsatsning på utveckling av bioenergi.

Bio4Energy är en av regeringens strategiska forskningssatsningar, med en budget på 50 miljoner kronor per år i minst fem år. Målet är alltså att skapa ett projekt med stark medverkan av näringslivet, för att snabbt få en industriell användning av nya kunskaper.

– Ett krav från regeringen för att permanenta satsningen är att Bio4Energy håller ”högsta internationella kvalitet” konstaterar Stellan Marklund. Det kravet har vi alla förutsättningar att klara. Vi har forskning i den klassen både vid Umeå universitet, vid Luleå Tekniska Universitet, inte minst inom energiteknik, och vid det tredje universitetet bakom Bio4Energy, SLU i Umeå. Dessutom har vi en unik mätteknisk kompetens vid Innventia i Stockholm som också deltar i projektet.

Ett annat krav från regeringen har varit att näringslivet ska vara en integrerad del av Bio4Energy.

– Vi forskare måste titta upp från våra atomer och modeller, säger Stellan Marklund. Men även här har vi en mycket stark bas för Bio4Energy. Vi har ett innovativt centrum i Piteå, där pilotanläggningar och koppling mellan energiforskning och industri funnits länge genom samarbetet mellan Kappa Kraftliner, Chemrec och ETC, energitekniskt centrum. Ett andra innovationsinriktat industriellt centrum finns i Örnsköldsvik, med företag som Domsjö, SEKAB, Processum och BioEndev.

Stellan Marklund är noga med att påpeka att samarbetet mellan forskare och företag ska växa fram kring konkreta frågor som är viktiga för båda parter.

– Det ska inte handla om att vi skriver under högtidliga avsiktsförklaringar. Det ska handla om praktisk nytta, betonar Stellan Marklund.

Bredd ska ge snabb utveckling
Stellan Marklund påpekar att de ekonomiska musklerna i projektet gör att man kan arbeta på bred front.

– Vi kommer att ha doktorander som kan ägna hela sin doktorandtid åt långsiktiga delprojekt, medan postdockar kan lägga ner hela sin själ i ett enda komplext problem under några år. Vi har också seniora forskare som med sina kunskaper kan bidra till visioner och ge en långsiktig grund för forskningen.

De ekonomiska resurserna ger också andra möjligheter. Innventia, forskningscentrum för skogsindustrin, är världsledande på att mäta fiberegenskaper och korrelera dessa mätvärden med specifika vedegenskaper.

– Med de resurser som Bio4Energy ger kan vi bygga upp en kunskapsbank via en stor mängd sådana analyser, som är komplicerade och därmed ganska dyra, konstaterar Björn Sundström, professor vid SLU och verksam vid Umeå Plant Science Center, UPSC.

I andra änden av skalan ger resurserna en möjlighet är att bygga pilotanläggningar för att testa bioenergiteknik i ”nästan industriell” skala.

– Vi vill bygga fem nya piloter, konstaterade Clas Engström vid Processum i samband med mötet i Örnsköldsvik. Vilka tekniker det blir ska vi välja ut i samråd med Bio4Energys ledning och forskare.

Logistik underutvecklad för energiområdet

Bredden i Bio4Energy gäller inte bara arbetssätten, i labb, piloter och industrianläggningar, utan även ämnesmässigt. I organisationen beskrivs detta som forskningsplattformar för råvara, process och miljö.

Vid UPSC kommer man att arbeta med teknik för att snabba på förädlingen genom att bland annat arbeta med så kallad epigenetik, som innebär att man påverkar olika geners möjlighet att påverka växtens egenskaper. Detta kan ge en snabbare utveckling av träd med snabbare tillväxt och högre energiinnehåll. Ett stöd för denna forskning blir Innventia med sina unika möjligheter att mäta fiberegenskaper.

Inom processdelen har forskare vid LTU arbetat tillsammans med Billerud Karlsborg, nära Kalix, för att kartlägga ångbalanser och skapa modeller för hur ökad bioenergianvändning kan integreras i en industriprocess. Man ska i processdelen av Bio4Energy även testa de nya processer som utvecklas inom projektet.

En underutvecklad del inom bioenergi är logistiken.

– Jämfört med de logistiksystem som finns utvecklade för massaved är biobränslelogistiken väldigt lite utvecklad i dag, konstaterade Martin Forsén, VD Domsjö Fiber i Örnsköldsvik.

Miljöfrågor har en egen plattform, baserad vid Umeå universitet men med verksamhet även vid LTU och SLU. Miljöplattformen ska analysera miljökonsekvenser för de projekt som drivs inom de övriga plattformarna. Stellan Marklund ser det som en styrka att miljöfrågor finns med från början.

– Vi har varit dåliga i norra Sverige med att beskriva miljökonsekvenser av olika projekt. Det ger en styrka för Bio4Energy att vi nu kommer att kunna ge svar på miljöfrågor redan innan de kraven ställs utifrån.

Mer biomassa i framtiden

Logistik och processintegration ser ut att bli nyckelfrågorna. På råvarusidan finns stora möjligheter att öka tillgången. Dels genom att utnyttja nuvarande råvaror bättre, dels genom att öka tillgången med snabbare växtförädling och anpassade odlingsmetoder.

– Vi kan fördubbla tillväxten, konstaterar Per Gardeström, professor vid Umeå universitet och UPSC.

Återstår att bygga upp logistik och processteknik som effektivt tar hand om all råvara. Inbjudan är härmed utdelad. O.S.A. till Bio4Energy!

Nils Lindstrand

Det här inlägget postades i Aktuellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>